Widler - Blandat

Några noteringar från helgens forskning

Salomon Petter Bergström (1850-1878), är min farmors farmors morbror (och son till Johan Olof Lind) och den 20e augusti 1878 kör han ihjäl sig i fyllan (enl Graninge Dödbok 1862-1892). Han efterlämnar sig hustrun Juliana Charlotta och barnen Brita Elisabeth (f1876) och Kristina Charlotta (f1877).

Min farmors farmor Anna Brita Hellgren hade en namne, nämligen en äldre syster med samma namn som avlider den 3e januari 1867 endast 17 dagar gammal. Tyvärr är inte dödsorsaken nedtecknad i Dödboken men det är troligt med tanke på barnets ålder att hon dog av någon sjukdom. Nästan på dagen ett år efter sin döda systers dödsdag föds Anna Brita. Detta var ett vanligt fenomen, att när ett barn har avlidit används förnamnet igen på ett senare fött barn. Jag undrar om detta beror på att man vill minnas ett bortgånget barn eller om föräldrarna helt enkelt tyckte så mycket om namnet. Kanske finns det någon annan förklaring.

Widler - Ingeborg Juliana Lind

Ingeborg Juliana Lind är min farmors farmors mor och hon föddes den 20e januari 1845.

Nedan är ett länktips som visar Ingeborg Julianas förfäder.
http://hem.passagen.se/lmelin/lind.html

Jag har via forskning i kyrkböckerna kunnat säkerställa släktskapet mellan Ingeborg Juliana och Salomon Lind.

Widler - Valloner

Det var en spännande dag när min forskning ledde fram till att på min farfars farmors gren härstammar jag från valloner. Hennes namn var Sofia Kristina Lenström och hon föddes den 5e januari 1865 på Vattholma bruk i Lena församling i Uppsala län. På hennes fars sida har jag än så länge kommit ner år 1702 då min farfars farmors farmors farfars far Mårten Gaude föddes och sedan dess, men troligtvis ännu tidigare har min förfäder verkat som smeder på Vattholma bruk. Det finns en Jacob Gaude född 1679 i Ullfors bruk och som är 1723 flyttar till Vattholma och en hans söner heter Mårten. Jag har ännu inte kunnat fastställa släktskapet mellan Mårten och och Jacob men är sannolikt att Jacob är Mårtens far. I så fall är Mårtens mor Catharina Duhan. Jacob Guade var hammarsmed.

Mårten Gaude gifter sig med Anna Duboe (Dubois). De avlider båda två i en relativt ung ålder 41 respektive 45 år. Enligt vad jag har funnit än så länge så får de två barn Jacob (f 1732) och Gilius (1739-1791).

Gilius Gaude gifter sig den 19e april 1761 i Tensta med Stina (döpt till Christina) Jansdotter (1741-1783). De får fyra barn varav Johan Gaude (1767-1821) är min förfader. Christina avlider endast 42 år gammal av feber.

Johan Gaude gifter sig med Anna Lena Lenström (1767-1832) och de får 5 barn varav Maria Christina (1799-1857) är min anmoder.

Maria Christina Gaude - Som så många andra spenderar hon hela sitt liv på Vattholma bruk. Den 28e oktober 1830 gifter hon sig med Olof Lenström (inte släkt med Anna Lena!!). Olof är brukskomakare på Vattholma bruk och hans levnadstid är 1801-1869. De får endast två barn, vilket var mycket ovanligt på den tiden. De två barnen heter Anna Stina och Jan Erik. Anna Stina dog endast tre år gammal av mässlingen.

Jan Erik Lenström föddes år 1837 och var fortfarande i livet vid folkräkningen år 1900, då han levde på Vattholma bruk och verkade som brukskomakare. Jan Erik gifter sig med Anna Lena Persdotter (f 1830 i Tensta - 1890) och de får 7 barn och varav Sofia Kristina är ett av barnen.

Sofia Kristina Lenström gifter sig med min farfars farfar Per Gustaf Eriksson. Men det berättar jag mer om en annan gång.

Vattholma
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattholma

Vattholma bruk
http://web.comhem.se/kulturiuppland/wattholma1.pdf'

Diverse om släktforskning

Tyvärr är det så att det är lättare att hitta tragedier och olycker än framgångshistorier. I dödboken finns oftast dödsorsaken angiven och det kan ge en bild av hur en människa avlider. Har de haft ett långt liv dör de oftast av ålderdom men alltför ofta när det gäller barn som avlider har de oftast drabbats av någon sjukdom. Dödboken kan också ge en inblick till en större tragedi som t ex mannen som tar livet av sig drygt 6 månader efter att hans hustru har avlidit av sjukdom. Man kan ju bara tänka sig vilka tankar och depressionen som den mannen måsta ha genomlevt för att ta ett så drastiskt beslut som att ta sitt eget liv. Tragedin blir större när man tar hänsyn till att han gjorde sina småbarn föräldralösa vid en tidig ålder. Jag kan ju självklart bara spekulera att det var hustruns död som ledde till mannens självmord.

Alltför ofta har mer än en familjemedlem avlidit inom en kort tidsperiod och då ofta av olika magsjukdomar.

Husförhörslängderna kan också ge en inblick i en människas liv och då igen framför allt om något negativt har inträffat. Där har jag kunnat läsa om olika förfäder som har varit på tinget för diverse småbrott som stöld, misshandel, hembränneri och om mannen som drev en lönnkrog. Men i totalt av de drygt 2000 personer som finns i mitt träd så är det kanske ungefär 5 personer som har varit på tinget för diverse småbrott. I husförhörslängderna har jag även kunnat följa mina förfäders födelser, flyttningar, yrken, giftemål och slutligen när de har mött döden. Men även andra anteckningar om mina förfäder som att de har varit utfattiga eller för att använda prästens ord "idiot" vilket vi idag hade varit lite snällare och kallat för utvecklingstörda. En hel del husförhörsböcker har en lista över socknens idioter.

Min första målsättning med släktforskingen är att bygga trädet med alla släktningar som jag kan hitta. Anledningen till detta är att det ger en bättre förståelse för namnen på faddrarna till barnen eftersom de ofta är släktningar och att ofta flyttar de vuxna barnen innan de gifter sig till olika släktningar som drängar eller pigor.
När det är avklarat tänker jag gräva djupare i deras liv genom att forska i domböcker, bouppteckningar och andra dokument.

Jag ska snart berätta om ett annat tragiskt livsöde och det är om min mormors mormors farfar som avlider efter att ha slagit huvudet i sten när han halkade.

Widler - Ander Olsson (1705-1775) och Anna Larsdotter (1705-1789)

Jag har tack vare hjälp från Göran tagit mig bakåt till min farmors mormors morfars farfar och farmor. Anders Olsson född 1704 i Västervåla, Västmanlands län och Anna Larsdotter född 1705 i Västervåla. I Västervålas dopbok 1690-1707 hittar jag en Anders som döptes år 1704 med en fader som heter Olof i förnamn. Faderns fullständiga namn är Olof Larsson. Ännu kan jag inte bekräfta att det är rätt Anders jag har funnit men det är troligt att det är så. Det finns ingen annan Anders som döps i Västervåla år 1704 med en fader som heter Olof.
1732 flyttar i alla fall Anders Olsson och Anna Larsdotter till Nordanö i Ramnäs socken också i Västmanland. Anders beskrivs som en bonde. De får tio barn och jag vet inte om alla överlever barndomen vilket tyvärr inte är sannolikt. Se nedan.

Anders Olsson avlider den 19e mars 1775 av ålderdomsbräcklighet och hans uppförande var christeligt. Anna Larsdotter avlider den 8e juni 1789 också av ålderdomsbräcklighet och hennes uppförande var christeligt och stilla.
Enligt uppgifter i Död- och begravingsboken hade Anna 7 söner och tre döttrar varar 5 söner och 3 döttrar fortfarande var i livet.

Person nummer 2000!!!

Jag hade ju tänkt att speciellt uppmärksamma person nummer 2000 i familjeträdet men helt plötsligt upptäckte jag att det fanns 2010 personer i trädet. Dagens forskning resulterade i flera nya personer och jag måste helt enkelt varit för ouppmärksam och upptagen för att lägga märke till när person nummer 2000 blev en del av familjeträdet. Idag har jag tack vare hjälpen från Göran kommit vidare bakåt på Landin grenen. Tack så mycket Göran!!

Anders Landin (född år 1700) verkade som snickare i Strängnäs och han är min farmors morfars farfar. Jag ska berätta mer om honom i ett senare inlägg.

Mest troligt var person nummer 2000 i Landin grenen.

Nästa mål person 3000!!

Bergendahl - Lång-Kristoffer Kristoffer Jönsson Honkainen

Det måste vara dags för det första inlägget om familjen Bergendahl.

Jag inleder med att berätta om Kristoffer Jönsson Honkainen även kallad Lång-Kristoffer. Kristoffer föddes år 1593 i Nyslott, Rantasalmi, Finland och bosatte sig senare i Värmland.

Texten nedan om Lång-Kristoffer kommer inte från mig utan från andra släktforskare som jag delar förfäder med.
"Detta namn finns hos både Gottlund och Nordmann. Han dog 1663 och är begraven å Filipstads - Färneby dåvarande kyrkogård. Om honom finns det många sägner och berättelser. Han var en stor jägare. Vid Sundsjön lär fordom ha stått en tall, kallad Björnskallstallen, varom berättas att där suttit 12 björnskallar, fastsatta med träkilar. Detta träd nedhöggs 1827. Dessutom upphämtades ur marken där trädet stått ett fullt kolfat med björskallar. På den gård där Honkainen bott lär dett finnas 365 stenrös. När Pål Hakkarainen slog sig ned i Nain, tyckte Honkainen att han kom för nära honom, varför han försökte döda Hakkarainen, men lyckades icke. Det berättas också att han hade en silvergruva och att han även gjorde silverpenningar. Dessutom bedrev han järnbruksrörelse och hade en hytta vid Motjärnshyttan. Enligt Gottlund har en Lars Thomasson - Honkainen varit bosatt i Östra Näsberget ( Kinoisenmäki) i Malung. Enligt Gottlund hade två bröder Nils och Kristoffer Honkainen kommit från Åbo i Finland ( Suomen Turusta). Nils hade bosatt sig i Nybofjäll i Dalarna, medan Kristoffer hade bosatt sig i Kringsberg i Dalby Finnskog i Värmland. Vid Gottlunds besök där 1821 fanns kvar en avkomling, Hindrik Nilsson - Honkainen (Havuinen), som var så pass rik att han kunde äta rent bröd året om. I byn Röjden ( Ryki) i Södra Finnksoga träffade Gottlund en Anders Andersson - Honkainen (Havuinen), som icke förstod svenska. Av denna släkt fanns på flera platser, såsom Skallbäcken och Avundsåsen i Södra Finnskoga och i Jenssilä i Lukashaugen i Grue Finnskog i Norge. I Brunnberg i Ekshärad såg Gottlund ett fastebrev för en Kristoffer Tomasson ( Honkainen), daterat 24 september 1691. I Finland har Gottlund påträffat namnet i Kauhajoki, Ilmola, Rautalampi och Jämsä. Källan är : Olov Olovsson i Mellersta Sverige och Norge.

Kristoffer är far till Erik Kristoffersson Honkainen som blev avrättad år 1667 för mord. Men det berättar jag om en annan gång.

Widler - Anders Gustaf Grandin (1817-1866)

Idag bestämde jag mig att börja med att gå tillbaka till Anders Gustaf Grandin för att kolla upp några saker. Jag har tidigare forskat på Anders Gustaf Grandin och jag vet redan en hel del om honom. Anders Gustaf föddes den 23e februari 1817 i Helga Trefaldighets församling, även kallad Bondkyrka. Församlingen är en del av Uppsala. Hans föräldrar var bonden Anders Andersson och Anna Cajsa Dahlstedt (Andersdotter). De bor på gården Gränberga. Maja Jansdotter som jag berättade om igår var Anders Gustafs mormor.

Anders Gustaf byter efternamn till Grandin efter att han blir indelt soldat No 131 i Uppsala Kompani – år 1860 Korpral. Han bosätter sig i Edeby soldattorp i Uppsala-Näs socken. 1845 gifter han sig med Anna Charlotta Nordenholm och deras första barn sonen Carl Gustaf föds i augusti 1846 men sedan slår tragedin till som den gjorde allt för ofta på den tiden. Både hustrun och sonen dör av respektive halssjukdom och kikosta i augusti 1847. Anna Charlotta avlider samma dag som sonen begravs.

Sedan gifter Anders Gustaf om sig med Maria Catharina Söder. Om henne vet jag inte så mycket utan där finns det en stor lucka bakåt som jag har kvar att forska vidare på. De får i alla fall fyra barn varav ett Catharina Vilhelmina blir Per Axel Widlers mormor.
Från regementsrullorna får jag reda på att Anders Gustafs längd var 5 11 vilket är ungefär 174 cm. (tror jag)

Anders Gustaf dör den 28e juni 1866 av lunginflammation på regementets sjukhus.

Men tillbaka till varför jag gick tillbaka till Anders Gustaf. Jag är nyfiken på hans föräldrars status i socknen när han föddes. Nu betyder detta kanske ingenting men i dopboken är som vanligt faddrar eller dopvittnen nedtecknade och i vanliga fall brukar detta vara andra bönder, torpare, drängar eller pigor. Men inte för Anders Gustaf utan i hans fall är det kammarrättsrådet Hjerpe, fru Braunersköld, samt stadsbokhållaren Johan Öbom och mamsell Winge i Uppsala. Nu betyder detta kanske ingenting men eftersom detta står ut på ett sätt som jag inte tidigare har hittat har det gjort mig nyfiken. En ledtråd skulle kunna vara om jag kunde hitta bouppteckningen efter Anders Gustafs far Anders Andersson som dör 1839 endast 46 år gammal av nervfeber.

Men det får tyvärr bli ett framtida projekt eftersom jag inte har tillgång till bouppteckningarna för det aktuella häradet via internet.

Widler - Maja Jansdotter (född 1769 Åland)

Ibland kommer man 2 eller 3 generationer bakåt i tiden snabbt. Idag forskade jag på min farfars mormors farmors mor Maja (döpt till Maria) Jansdotter som enligt senare Husförhörslängder var född i Åland 1769. Maja flyttar senare med sina föräldrar till Uppsala-Näs. Jag hittar Maja i Ålands Födelselängd och hon föddes den 30e juni 1769 och hennes föräldrar var drängen Jan Andersson och gifta dottern Catharina Arvidsdotter. De bor alla på gården Jällsätra(varierande stavning är Jellsätra, Gellsätra) som är Catharinas fars gård. Catharinas föräldrar var Arvid Ersson (född 1712-01-10) och Stina Ersdotter (1719-04-21). Stina Ersdotter dör 1767-03-29 av lungsot endast 48 år gammal.
Nästa generation bakåt är Arvid Erssons föräldrar. Fadern är Erik Olsson men jag kan för allt i världen inte tyda moderns namn. Kan det vara Karin Samuelsdotter? De är i alla fall boende på samma gård Jällsätra. Erik Olsson är då min farfars mormors farmors mormors farfar.

Åland i detta sammanhanget är församlingen Åland i Uppsala Län och inte landskapet Åland i Finland.
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85lands_socken

Denna gången gick det snabbt att komma tre generationer bakåt. Ibland tar det mycket längre tid eftersom prästerna ibland skrev ner fel födelsedatum eller församling. Namnen kan också ändras emellanåt. Fram till sekelskiftet år 1900 var det mycket enkelt att byta namn. Man bara gick till prästen och sa att man ville byta namn och tröttnade man på det namnet kunde man gå tillbaka till prästen och byta namn igen. Man kunde ta vilket namn man ville så länge det inte var adligt. Nu hände det inte så ofta att man bytte namn men det var i alla fall enkelt om man nu ville. Oftast var det indelta soldater som bytte till sitt soldatnamn.

Välkommen till min första blogg!

Hej och välkommen till min blogg.

Här har jag tänkt att rapportera om min släktforskning om familjerna Widler (min pappas sida) och Bergendahl (min mammas). Ibland kommer jag att ha mycket att berätta och ofta medan ibland kan det vara lite mer tid mellan uppdateringarna. Jag kommer att i rubrikerna ge en ledtråd om inlägget handlar om familjen Widler eller Bergendahl.
Jag önskar att jag hade tänkt på att använda mig av en blogg från början när jag startade min släktforskning för drygt ett år sedan. För då hade jag kunnat berätta om alla torpare, bönder, arbetare, kolare och indelta soldater som jag har funnit på båda sidorna.

Här kommer några snabba fakta om familjeträdet (båda sidor)
1983 personer
Äldsta händelsen är Anders Honkainen födelse år 1530 i Rantasalmi, Finland. Anders är min mormors morfars farfars farfars farfars farfars far. Hans son Jöns Anderson Honkainen utvandrade från Finland till Värmland.
27% av alla barn dör innan 10 års ålder. Angående detta har jag upptäckt att det är en tydlig nedgång av barnadödligheten under 1800-talet jämfört med 1700-talet. Freden, vaccinet och potatisen....?
Medellivslängden för personer som blev minst 10 år är 59,5 för män och 62,1 för kvinnor.

Mina rötter är lite förenklat

Farfars sida: Närke, Uppland och Vallonien (Belgien)
Farmors sida: Ångermanland, Västmanland och Dalarna

Morfars sida: Bohuslän, Västergötland och Östergötland
Mormors sida: Värmland. Dalarna och Finland

Eftersom jag har missat ett helt års av uppdateringar kommer jag att försöka ta igen det och gå tillbaka till min forskning och berätta mer om min familjehistoria. Det kommer att bli spännande läsning om familjeöden, emigranter, soldater, kriminella förfäder inklusive min mormors morfars farfars farfars farfar som blev avrättad 1667.

Stay tuned!