Några noteringar från helgens forskning
Salomon Petter Bergström (1850-1878), är min farmors farmors morbror (och son till Johan Olof Lind) och den 20e augusti 1878 kör han ihjäl sig i fyllan (enl Graninge Dödbok 1862-1892). Han efterlämnar sig hustrun Juliana Charlotta och barnen Brita Elisabeth (f1876) och Kristina Charlotta (f1877).
Min farmors farmor Anna Brita Hellgren hade en namne, nämligen en äldre syster med samma namn som avlider den 3e januari 1867 endast 17 dagar gammal. Tyvärr är inte dödsorsaken nedtecknad i Dödboken men det är troligt med tanke på barnets ålder att hon dog av någon sjukdom. Nästan på dagen ett år efter sin döda systers dödsdag föds Anna Brita. Detta var ett vanligt fenomen, att när ett barn har avlidit används förnamnet igen på ett senare fött barn. Jag undrar om detta beror på att man vill minnas ett bortgånget barn eller om föräldrarna helt enkelt tyckte så mycket om namnet. Kanske finns det någon annan förklaring.
Mjölkpall, Dalarna
Mjölkpall, Dalarna
Sunday, September 27, 2009
Widler - Ingeborg Juliana Lind
Ingeborg Juliana Lind är min farmors farmors mor och hon föddes den 20e januari 1845.
Nedan är ett länktips som visar Ingeborg Julianas förfäder.
http://hem.passagen.se/lmelin/lind.html
Jag har via forskning i kyrkböckerna kunnat säkerställa släktskapet mellan Ingeborg Juliana och Salomon Lind.
Nedan är ett länktips som visar Ingeborg Julianas förfäder.
http://hem.passagen.se/lmelin/lind.html
Jag har via forskning i kyrkböckerna kunnat säkerställa släktskapet mellan Ingeborg Juliana och Salomon Lind.
Saturday, September 26, 2009
Widler - Valloner
Det var en spännande dag när min forskning ledde fram till att på min farfars farmors gren härstammar jag från valloner. Hennes namn var Sofia Kristina Lenström och hon föddes den 5e januari 1865 på Vattholma bruk i Lena församling i Uppsala län. På hennes fars sida har jag än så länge kommit ner år 1702 då min farfars farmors farmors farfars far Mårten Gaude föddes och sedan dess, men troligtvis ännu tidigare har min förfäder verkat som smeder på Vattholma bruk. Det finns en Jacob Gaude född 1679 i Ullfors bruk och som är 1723 flyttar till Vattholma och en hans söner heter Mårten. Jag har ännu inte kunnat fastställa släktskapet mellan Mårten och och Jacob men är sannolikt att Jacob är Mårtens far. I så fall är Mårtens mor Catharina Duhan. Jacob Guade var hammarsmed.
Mårten Gaude gifter sig med Anna Duboe (Dubois). De avlider båda två i en relativt ung ålder 41 respektive 45 år. Enligt vad jag har funnit än så länge så får de två barn Jacob (f 1732) och Gilius (1739-1791).
Gilius Gaude gifter sig den 19e april 1761 i Tensta med Stina (döpt till Christina) Jansdotter (1741-1783). De får fyra barn varav Johan Gaude (1767-1821) är min förfader. Christina avlider endast 42 år gammal av feber.
Johan Gaude gifter sig med Anna Lena Lenström (1767-1832) och de får 5 barn varav Maria Christina (1799-1857) är min anmoder.
Maria Christina Gaude - Som så många andra spenderar hon hela sitt liv på Vattholma bruk. Den 28e oktober 1830 gifter hon sig med Olof Lenström (inte släkt med Anna Lena!!). Olof är brukskomakare på Vattholma bruk och hans levnadstid är 1801-1869. De får endast två barn, vilket var mycket ovanligt på den tiden. De två barnen heter Anna Stina och Jan Erik. Anna Stina dog endast tre år gammal av mässlingen.
Jan Erik Lenström föddes år 1837 och var fortfarande i livet vid folkräkningen år 1900, då han levde på Vattholma bruk och verkade som brukskomakare. Jan Erik gifter sig med Anna Lena Persdotter (f 1830 i Tensta - 1890) och de får 7 barn och varav Sofia Kristina är ett av barnen.
Sofia Kristina Lenström gifter sig med min farfars farfar Per Gustaf Eriksson. Men det berättar jag mer om en annan gång.
Vattholma
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattholma
Vattholma bruk
http://web.comhem.se/kulturiuppland/wattholma1.pdf'
Mårten Gaude gifter sig med Anna Duboe (Dubois). De avlider båda två i en relativt ung ålder 41 respektive 45 år. Enligt vad jag har funnit än så länge så får de två barn Jacob (f 1732) och Gilius (1739-1791).
Gilius Gaude gifter sig den 19e april 1761 i Tensta med Stina (döpt till Christina) Jansdotter (1741-1783). De får fyra barn varav Johan Gaude (1767-1821) är min förfader. Christina avlider endast 42 år gammal av feber.
Johan Gaude gifter sig med Anna Lena Lenström (1767-1832) och de får 5 barn varav Maria Christina (1799-1857) är min anmoder.
Maria Christina Gaude - Som så många andra spenderar hon hela sitt liv på Vattholma bruk. Den 28e oktober 1830 gifter hon sig med Olof Lenström (inte släkt med Anna Lena!!). Olof är brukskomakare på Vattholma bruk och hans levnadstid är 1801-1869. De får endast två barn, vilket var mycket ovanligt på den tiden. De två barnen heter Anna Stina och Jan Erik. Anna Stina dog endast tre år gammal av mässlingen.
Jan Erik Lenström föddes år 1837 och var fortfarande i livet vid folkräkningen år 1900, då han levde på Vattholma bruk och verkade som brukskomakare. Jan Erik gifter sig med Anna Lena Persdotter (f 1830 i Tensta - 1890) och de får 7 barn och varav Sofia Kristina är ett av barnen.
Sofia Kristina Lenström gifter sig med min farfars farfar Per Gustaf Eriksson. Men det berättar jag mer om en annan gång.
Vattholma
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattholma
Vattholma bruk
http://web.comhem.se/kulturiuppland/wattholma1.pdf'
Wednesday, September 23, 2009
Diverse om släktforskning
Tyvärr är det så att det är lättare att hitta tragedier och olycker än framgångshistorier. I dödboken finns oftast dödsorsaken angiven och det kan ge en bild av hur en människa avlider. Har de haft ett långt liv dör de oftast av ålderdom men alltför ofta när det gäller barn som avlider har de oftast drabbats av någon sjukdom. Dödboken kan också ge en inblick till en större tragedi som t ex mannen som tar livet av sig drygt 6 månader efter att hans hustru har avlidit av sjukdom. Man kan ju bara tänka sig vilka tankar och depressionen som den mannen måsta ha genomlevt för att ta ett så drastiskt beslut som att ta sitt eget liv. Tragedin blir större när man tar hänsyn till att han gjorde sina småbarn föräldralösa vid en tidig ålder. Jag kan ju självklart bara spekulera att det var hustruns död som ledde till mannens självmord.
Alltför ofta har mer än en familjemedlem avlidit inom en kort tidsperiod och då ofta av olika magsjukdomar.
Husförhörslängderna kan också ge en inblick i en människas liv och då igen framför allt om något negativt har inträffat. Där har jag kunnat läsa om olika förfäder som har varit på tinget för diverse småbrott som stöld, misshandel, hembränneri och om mannen som drev en lönnkrog. Men i totalt av de drygt 2000 personer som finns i mitt träd så är det kanske ungefär 5 personer som har varit på tinget för diverse småbrott. I husförhörslängderna har jag även kunnat följa mina förfäders födelser, flyttningar, yrken, giftemål och slutligen när de har mött döden. Men även andra anteckningar om mina förfäder som att de har varit utfattiga eller för att använda prästens ord "idiot" vilket vi idag hade varit lite snällare och kallat för utvecklingstörda. En hel del husförhörsböcker har en lista över socknens idioter.
Min första målsättning med släktforskingen är att bygga trädet med alla släktningar som jag kan hitta. Anledningen till detta är att det ger en bättre förståelse för namnen på faddrarna till barnen eftersom de ofta är släktningar och att ofta flyttar de vuxna barnen innan de gifter sig till olika släktningar som drängar eller pigor.
När det är avklarat tänker jag gräva djupare i deras liv genom att forska i domböcker, bouppteckningar och andra dokument.
Jag ska snart berätta om ett annat tragiskt livsöde och det är om min mormors mormors farfar som avlider efter att ha slagit huvudet i sten när han halkade.
Alltför ofta har mer än en familjemedlem avlidit inom en kort tidsperiod och då ofta av olika magsjukdomar.
Husförhörslängderna kan också ge en inblick i en människas liv och då igen framför allt om något negativt har inträffat. Där har jag kunnat läsa om olika förfäder som har varit på tinget för diverse småbrott som stöld, misshandel, hembränneri och om mannen som drev en lönnkrog. Men i totalt av de drygt 2000 personer som finns i mitt träd så är det kanske ungefär 5 personer som har varit på tinget för diverse småbrott. I husförhörslängderna har jag även kunnat följa mina förfäders födelser, flyttningar, yrken, giftemål och slutligen när de har mött döden. Men även andra anteckningar om mina förfäder som att de har varit utfattiga eller för att använda prästens ord "idiot" vilket vi idag hade varit lite snällare och kallat för utvecklingstörda. En hel del husförhörsböcker har en lista över socknens idioter.
Min första målsättning med släktforskingen är att bygga trädet med alla släktningar som jag kan hitta. Anledningen till detta är att det ger en bättre förståelse för namnen på faddrarna till barnen eftersom de ofta är släktningar och att ofta flyttar de vuxna barnen innan de gifter sig till olika släktningar som drängar eller pigor.
När det är avklarat tänker jag gräva djupare i deras liv genom att forska i domböcker, bouppteckningar och andra dokument.
Jag ska snart berätta om ett annat tragiskt livsöde och det är om min mormors mormors farfar som avlider efter att ha slagit huvudet i sten när han halkade.
Tuesday, September 22, 2009
Widler - Ander Olsson (1705-1775) och Anna Larsdotter (1705-1789)
Jag har tack vare hjälp från Göran tagit mig bakåt till min farmors mormors morfars farfar och farmor. Anders Olsson född 1704 i Västervåla, Västmanlands län och Anna Larsdotter född 1705 i Västervåla. I Västervålas dopbok 1690-1707 hittar jag en Anders som döptes år 1704 med en fader som heter Olof i förnamn. Faderns fullständiga namn är Olof Larsson. Ännu kan jag inte bekräfta att det är rätt Anders jag har funnit men det är troligt att det är så. Det finns ingen annan Anders som döps i Västervåla år 1704 med en fader som heter Olof.
1732 flyttar i alla fall Anders Olsson och Anna Larsdotter till Nordanö i Ramnäs socken också i Västmanland. Anders beskrivs som en bonde. De får tio barn och jag vet inte om alla överlever barndomen vilket tyvärr inte är sannolikt. Se nedan.
Anders Olsson avlider den 19e mars 1775 av ålderdomsbräcklighet och hans uppförande var christeligt. Anna Larsdotter avlider den 8e juni 1789 också av ålderdomsbräcklighet och hennes uppförande var christeligt och stilla.
Enligt uppgifter i Död- och begravingsboken hade Anna 7 söner och tre döttrar varar 5 söner och 3 döttrar fortfarande var i livet.
1732 flyttar i alla fall Anders Olsson och Anna Larsdotter till Nordanö i Ramnäs socken också i Västmanland. Anders beskrivs som en bonde. De får tio barn och jag vet inte om alla överlever barndomen vilket tyvärr inte är sannolikt. Se nedan.
Anders Olsson avlider den 19e mars 1775 av ålderdomsbräcklighet och hans uppförande var christeligt. Anna Larsdotter avlider den 8e juni 1789 också av ålderdomsbräcklighet och hennes uppförande var christeligt och stilla.
Enligt uppgifter i Död- och begravingsboken hade Anna 7 söner och tre döttrar varar 5 söner och 3 döttrar fortfarande var i livet.
Monday, September 21, 2009
Person nummer 2000!!!
Jag hade ju tänkt att speciellt uppmärksamma person nummer 2000 i familjeträdet men helt plötsligt upptäckte jag att det fanns 2010 personer i trädet. Dagens forskning resulterade i flera nya personer och jag måste helt enkelt varit för ouppmärksam och upptagen för att lägga märke till när person nummer 2000 blev en del av familjeträdet. Idag har jag tack vare hjälpen från Göran kommit vidare bakåt på Landin grenen. Tack så mycket Göran!!
Anders Landin (född år 1700) verkade som snickare i Strängnäs och han är min farmors morfars farfar. Jag ska berätta mer om honom i ett senare inlägg.
Mest troligt var person nummer 2000 i Landin grenen.
Nästa mål person 3000!!
Anders Landin (född år 1700) verkade som snickare i Strängnäs och han är min farmors morfars farfar. Jag ska berätta mer om honom i ett senare inlägg.
Mest troligt var person nummer 2000 i Landin grenen.
Nästa mål person 3000!!
Sunday, September 20, 2009
Bergendahl - Lång-Kristoffer Kristoffer Jönsson Honkainen
Det måste vara dags för det första inlägget om familjen Bergendahl.
Jag inleder med att berätta om Kristoffer Jönsson Honkainen även kallad Lång-Kristoffer. Kristoffer föddes år 1593 i Nyslott, Rantasalmi, Finland och bosatte sig senare i Värmland.
Texten nedan om Lång-Kristoffer kommer inte från mig utan från andra släktforskare som jag delar förfäder med.
"Detta namn finns hos både Gottlund och Nordmann. Han dog 1663 och är begraven å Filipstads - Färneby dåvarande kyrkogård. Om honom finns det många sägner och berättelser. Han var en stor jägare. Vid Sundsjön lär fordom ha stått en tall, kallad Björnskallstallen, varom berättas att där suttit 12 björnskallar, fastsatta med träkilar. Detta träd nedhöggs 1827. Dessutom upphämtades ur marken där trädet stått ett fullt kolfat med björskallar. På den gård där Honkainen bott lär dett finnas 365 stenrös. När Pål Hakkarainen slog sig ned i Nain, tyckte Honkainen att han kom för nära honom, varför han försökte döda Hakkarainen, men lyckades icke. Det berättas också att han hade en silvergruva och att han även gjorde silverpenningar. Dessutom bedrev han järnbruksrörelse och hade en hytta vid Motjärnshyttan. Enligt Gottlund har en Lars Thomasson - Honkainen varit bosatt i Östra Näsberget ( Kinoisenmäki) i Malung. Enligt Gottlund hade två bröder Nils och Kristoffer Honkainen kommit från Åbo i Finland ( Suomen Turusta). Nils hade bosatt sig i Nybofjäll i Dalarna, medan Kristoffer hade bosatt sig i Kringsberg i Dalby Finnskog i Värmland. Vid Gottlunds besök där 1821 fanns kvar en avkomling, Hindrik Nilsson - Honkainen (Havuinen), som var så pass rik att han kunde äta rent bröd året om. I byn Röjden ( Ryki) i Södra Finnksoga träffade Gottlund en Anders Andersson - Honkainen (Havuinen), som icke förstod svenska. Av denna släkt fanns på flera platser, såsom Skallbäcken och Avundsåsen i Södra Finnskoga och i Jenssilä i Lukashaugen i Grue Finnskog i Norge. I Brunnberg i Ekshärad såg Gottlund ett fastebrev för en Kristoffer Tomasson ( Honkainen), daterat 24 september 1691. I Finland har Gottlund påträffat namnet i Kauhajoki, Ilmola, Rautalampi och Jämsä. Källan är : Olov Olovsson i Mellersta Sverige och Norge.
Kristoffer är far till Erik Kristoffersson Honkainen som blev avrättad år 1667 för mord. Men det berättar jag om en annan gång.
Jag inleder med att berätta om Kristoffer Jönsson Honkainen även kallad Lång-Kristoffer. Kristoffer föddes år 1593 i Nyslott, Rantasalmi, Finland och bosatte sig senare i Värmland.
Texten nedan om Lång-Kristoffer kommer inte från mig utan från andra släktforskare som jag delar förfäder med.
"Detta namn finns hos både Gottlund och Nordmann. Han dog 1663 och är begraven å Filipstads - Färneby dåvarande kyrkogård. Om honom finns det många sägner och berättelser. Han var en stor jägare. Vid Sundsjön lär fordom ha stått en tall, kallad Björnskallstallen, varom berättas att där suttit 12 björnskallar, fastsatta med träkilar. Detta träd nedhöggs 1827. Dessutom upphämtades ur marken där trädet stått ett fullt kolfat med björskallar. På den gård där Honkainen bott lär dett finnas 365 stenrös. När Pål Hakkarainen slog sig ned i Nain, tyckte Honkainen att han kom för nära honom, varför han försökte döda Hakkarainen, men lyckades icke. Det berättas också att han hade en silvergruva och att han även gjorde silverpenningar. Dessutom bedrev han järnbruksrörelse och hade en hytta vid Motjärnshyttan. Enligt Gottlund har en Lars Thomasson - Honkainen varit bosatt i Östra Näsberget ( Kinoisenmäki) i Malung. Enligt Gottlund hade två bröder Nils och Kristoffer Honkainen kommit från Åbo i Finland ( Suomen Turusta). Nils hade bosatt sig i Nybofjäll i Dalarna, medan Kristoffer hade bosatt sig i Kringsberg i Dalby Finnskog i Värmland. Vid Gottlunds besök där 1821 fanns kvar en avkomling, Hindrik Nilsson - Honkainen (Havuinen), som var så pass rik att han kunde äta rent bröd året om. I byn Röjden ( Ryki) i Södra Finnksoga träffade Gottlund en Anders Andersson - Honkainen (Havuinen), som icke förstod svenska. Av denna släkt fanns på flera platser, såsom Skallbäcken och Avundsåsen i Södra Finnskoga och i Jenssilä i Lukashaugen i Grue Finnskog i Norge. I Brunnberg i Ekshärad såg Gottlund ett fastebrev för en Kristoffer Tomasson ( Honkainen), daterat 24 september 1691. I Finland har Gottlund påträffat namnet i Kauhajoki, Ilmola, Rautalampi och Jämsä. Källan är : Olov Olovsson i Mellersta Sverige och Norge.
Kristoffer är far till Erik Kristoffersson Honkainen som blev avrättad år 1667 för mord. Men det berättar jag om en annan gång.
Subscribe to:
Posts (Atom)